Veronika jobbar som chef på ett studieförbund och älskar folkbildningstanken men upprörs över att pengar flyter ut kors och tvärs på till synes oklara grunder. Hon sliter sitt hår över att personalen inte gör som hon säger. De i sin tur tycker att Veronika är olidlig med sina krav och nitiska sätt.

Naturligtvis är hon inte ett dugg bättre själv, i alla fall inte i relation till Fredrik, sin barnlängtande äkta make.
Fredrik är en romantiker som hade behövt en väninnekör. Med en dåres envishet håller han fast vid deras äktenskap trots att det lämnar en hel del övrigt att önska.

Herr Poppetass, parets hund, är den enda i familjen som glider fram genom tillvaron med sitt behovskärl konstant påfyllt.

Och så var det ju det där med smyckena. För ju sämre det går på jobbet, i desto högre takt fylls Veronikas smyckeskrin på. Hon budar på auktioner, köper hos sin guldsmed, samlar och bär. Hon får helt enkelt inte nog.

Någon skulle säkert kunna påstå att hennes kärlek till smycken är ohälsosam…